Folk är allt bra knäppa.
Man kan ju inte smälla raketer klockan 22:30 på en måndag. Jag måste få min skönhetssömn, för imorgon är det upp 06.10 för första dagen på det nya jobbet! Mycket spännande!
Tyvärr blev det ingen tävling för oss imorgon, det blir alldeles för tätt inpå regionala. Vi kör stenhårt på den nu!!
Sov gott alla festprissar.
Tyvärr blev det ingen tävling för oss imorgon, det blir alldeles för tätt inpå regionala. Vi kör stenhårt på den nu!!
Sov gott alla festprissar.
Till Frida och Lina
Det är jättekul att ni vill läsa mitt projektarbete. Det är dock inte så intressant som det låter, tyvärr. Det är inte så speciellt vetenskapligt utan mestadels hypotetiskt "om man gör så blir resultatet det här, antagligen" är det mesta... Och om vi skulle börja mixtra med moder naturs väluppbyggda plan, vad skulle då vara kvar.
Om man skulle lyckas med att genmodifiera en islandshäst - vad skulle då vara en renrasig islandshäst? Är det hästen som är gjord bättre med hjälp av genmodifikation eller är det den "vanliga gamla hederliga" hästen.
Är ni fortfarande intresserade kan jag lägga upp en del av diskussionen här, det är det enda intressanta, hehe.
Om man skulle lyckas med att genmodifiera en islandshäst - vad skulle då vara en renrasig islandshäst? Är det hästen som är gjord bättre med hjälp av genmodifikation eller är det den "vanliga gamla hederliga" hästen.
Är ni fortfarande intresserade kan jag lägga upp en del av diskussionen här, det är det enda intressanta, hehe.
Så här kommer min handledare se ut när han läser blahaet.
Bita ihop och le: att börja från scratch
Om det är något man får göra när man börjar utbilda sig själv och en helt grön häst, så är det att hela tiden reflektera. Att se tillbaka på gårdagen och säga till sig själv "Den här lilla biten gick ju bättre idag". Det vet jag, som många andra att det är kämpigt. Jag och "min" andra häst var båda helt nybörjare. Jag hade aldrig utbildat en häst förut. Han hade varit ridhäst i ungefär 1 år. Vi var båda lika mycket nybörjare och vi började båda från scratch. Jätteroligt! Såklart. Att få utforma sin egen häst, men det har inte alltid varit helt lätt.
Att börja från noll. Det kanske gick an när man var 12-13 år och inte gjorde så mycket annat (även om livet var jobbigt då också till och från). Just i äldre tonåren när man ska ta eget ansvar, förväntas ha ett jobb, kanske skaffar kille, går på gymnasiet och i mitt fall när alla kompisar bor ganska långt bort. Allting tar mycket längre tid och det tär på ens krafter. Ska man då samtidigt utbilda en häst så vet jag många med mig som känner att det är jobbigt och inte minst när livet trasslar ihop sig. Man ska hinna med skola, läxor, fritidssysslor, fikor med kompisar, familjen, ta det lugnt, jobba och samtidigt inte stressa ihjäl sig. Sedan ska man ut till hästen också. Och även om hästen är ens hjärta och allt så är det ibland jobbigt och kämpigt. Har man inte tillräckligt med medgångar blir det svårt att hitta viljan och motivationen till att fortsätta.
Jag har varit där, vid det stadiet när jag kände "NU vill jag tävla, NU vill jag kunna prestera". Och när man då inte kan det, alla de gånger som vi nollat i passen eller hästen har dratt i fel galopp. Alla de gånger vi slutat på totalpoäng under 3,80 men ändå fortsatt för att det finns mer att ge. Oftast känns det som det bara är att bita ihop och le, för annars kan det ju kvitta, annars kan man ju lika gärna ge upp. Jag har sett mina kompisar komma till SM, NM, VM och varit sjukt stolt och lycklig för deras skull, men ändå har alltid känslan av "jag vill också kunna" funnits där. Och nu kan vi äntligen. Nu är det äntligen vår tur. Efter att ha stått och bitit mig i läppen så många gånger är det äntligen min tur för 15 minuter i strålljuset.
När jag fick frågan om hur jag orkat hålla på i 6 år, blev jag mållös. Så har jag inte ens sett det. Jag har aldrig ens tänkt på att vi kämpat i 6 år. 2190 dagar. Vi har hela tiden utvecklats och det har varit svårt kämpigt och ordagrant blod, svett och tårar, men nu står vi här, starkare än någonsin och äntligen kan vi. Det är en helt sjuk känsla. Att jag faktiskt aldrig gav upp, för att jag visste att det fanns mer. I år är det VI som gäller.
Att börja från noll. Det kanske gick an när man var 12-13 år och inte gjorde så mycket annat (även om livet var jobbigt då också till och från). Just i äldre tonåren när man ska ta eget ansvar, förväntas ha ett jobb, kanske skaffar kille, går på gymnasiet och i mitt fall när alla kompisar bor ganska långt bort. Allting tar mycket längre tid och det tär på ens krafter. Ska man då samtidigt utbilda en häst så vet jag många med mig som känner att det är jobbigt och inte minst när livet trasslar ihop sig. Man ska hinna med skola, läxor, fritidssysslor, fikor med kompisar, familjen, ta det lugnt, jobba och samtidigt inte stressa ihjäl sig. Sedan ska man ut till hästen också. Och även om hästen är ens hjärta och allt så är det ibland jobbigt och kämpigt. Har man inte tillräckligt med medgångar blir det svårt att hitta viljan och motivationen till att fortsätta.
Jag har varit där, vid det stadiet när jag kände "NU vill jag tävla, NU vill jag kunna prestera". Och när man då inte kan det, alla de gånger som vi nollat i passen eller hästen har dratt i fel galopp. Alla de gånger vi slutat på totalpoäng under 3,80 men ändå fortsatt för att det finns mer att ge. Oftast känns det som det bara är att bita ihop och le, för annars kan det ju kvitta, annars kan man ju lika gärna ge upp. Jag har sett mina kompisar komma till SM, NM, VM och varit sjukt stolt och lycklig för deras skull, men ändå har alltid känslan av "jag vill också kunna" funnits där. Och nu kan vi äntligen. Nu är det äntligen vår tur. Efter att ha stått och bitit mig i läppen så många gånger är det äntligen min tur för 15 minuter i strålljuset.
När jag fick frågan om hur jag orkat hålla på i 6 år, blev jag mållös. Så har jag inte ens sett det. Jag har aldrig ens tänkt på att vi kämpat i 6 år. 2190 dagar. Vi har hela tiden utvecklats och det har varit svårt kämpigt och ordagrant blod, svett och tårar, men nu står vi här, starkare än någonsin och äntligen kan vi. Det är en helt sjuk känsla. Att jag faktiskt aldrig gav upp, för att jag visste att det fanns mer. I år är det VI som gäller.
?
Är det nu man går och lägger sig kanske......?
Projektarbete
Just nu sitter jag och skriver det sista på mitt projektarbete! Ska bara lägga in det i en ordentlig mall, korrekturläsa och skriva ut det, sedan är det ÄNTLIGEN klart. (Okej, jag ska skriva klart diskussions delen först, men det får bli något ihopstressat.)
24 sidor om islandshästen, avel, genteknik och hur avelsarbetet skulle kunna utvecklas med hjälp av genteknik. Japp. Jag ska aldrig skriva något sånt här. Igen. Aldrig någonsin.
24 sidor om islandshästen, avel, genteknik och hur avelsarbetet skulle kunna utvecklas med hjälp av genteknik. Japp. Jag ska aldrig skriva något sånt här. Igen. Aldrig någonsin.
stallet, städa, studera
Sååå ser min helg ut, tjoho! Det är 3 veckor kvar till betygen sätts, 1 vecka kvar till slutprovet i fysik. Sådär lagom tråkigt måste jag säga, men det ska bli SÅ SKÖNT när allt är klart! Och jag har fixat allt klart inför studenten. Klänning, balklänning, skor, hår, smink, naglar. Allt. Ska bara köpa bra underkläder... Jag börjar faktiskt bli lite nervös nu!
Är det någon mer där ute som tar studenten i år?
Är det någon mer där ute som tar studenten i år?
Favorit i repris
Du är något alldeles speciellt och du är värd att vänta på ♥
T2 26/4 2012
Efter femgången var det en liten paus, så jag tvingade i Glói lite kraft, hö och vatten för att ladda om. Vi red T2 tillsammans med ett ekipage som hade ett hejdundrande tempo kan man väl uttrycka det som... Haha.
I valfritt tempo kändes han lite seg, men det var tungt på banan, regnade och han tyckte väl han hade gjort sitt när han gått så bra i femgången... Ja ja, i vilket fall hade jag stångbett på - jag som inte kan rida med stång över huvudtaget! Så det blev inte så följsamt och samspelt som man kunde önskat. Han var lite spänd och gick inte sååå kraftfullt som han kan. Men men, sånt är livet. Poängen blev 5,5 - 6,0 - 5,5
Kort tempo kändes så himla bra! Kanske tack vare att han var lite seg, det gick liksom att peta i han mer energi (varför jag inte gjorde det i valfria tempot är en obesvarad gåta) men ändå hålla ett lugnt tempo. Hans valfria tempo ligger ofta ganska nära det långsamma, men det är ju inte hela världen. Där fick vi 5,5 - 6,0 - 5,5
När vi skulle vända och släppa tygeln så bad jag till gudarna att Glói skulle pinna på ordentligt! Vi vände mitt på en långsida, hästen med det överdrivet höga tempot var typ 10 meter bakom oss och jag hörde hur de kom närmare och närmare. Nå väl, vi han visa lite tölt innan kaoset började iallafall. När vi blev omridna tyckte Glói att det var onödigt att fortsätta i tölt - så då blev det väääldigt passtaktigt. När man då börjar ta i honom så drar han i pass haha. Jag gjorde nog 3 korrigeringar där jag samlade ihop honom och sedan släppte så han gled isär - det är omöjligt att hålla ihop honom på lösa tyglar när han blir tävlingssugen. Poängen där blev ändå helt klart godkända 6,0 - 5,5 - 6,0
Totalt blev det 5,8 - 5,8 - 5,8 och alltså då 5,80 i slutpoäng. MYCKET NÖJD OCH GLAD SOFIE! (även om vi brukar ligga på 6,5 på lösa när han inte sticker, haha)
I valfritt tempo kändes han lite seg, men det var tungt på banan, regnade och han tyckte väl han hade gjort sitt när han gått så bra i femgången... Ja ja, i vilket fall hade jag stångbett på - jag som inte kan rida med stång över huvudtaget! Så det blev inte så följsamt och samspelt som man kunde önskat. Han var lite spänd och gick inte sååå kraftfullt som han kan. Men men, sånt är livet. Poängen blev 5,5 - 6,0 - 5,5
Kort tempo kändes så himla bra! Kanske tack vare att han var lite seg, det gick liksom att peta i han mer energi (varför jag inte gjorde det i valfria tempot är en obesvarad gåta) men ändå hålla ett lugnt tempo. Hans valfria tempo ligger ofta ganska nära det långsamma, men det är ju inte hela världen. Där fick vi 5,5 - 6,0 - 5,5
När vi skulle vända och släppa tygeln så bad jag till gudarna att Glói skulle pinna på ordentligt! Vi vände mitt på en långsida, hästen med det överdrivet höga tempot var typ 10 meter bakom oss och jag hörde hur de kom närmare och närmare. Nå väl, vi han visa lite tölt innan kaoset började iallafall. När vi blev omridna tyckte Glói att det var onödigt att fortsätta i tölt - så då blev det väääldigt passtaktigt. När man då börjar ta i honom så drar han i pass haha. Jag gjorde nog 3 korrigeringar där jag samlade ihop honom och sedan släppte så han gled isär - det är omöjligt att hålla ihop honom på lösa tyglar när han blir tävlingssugen. Poängen där blev ändå helt klart godkända 6,0 - 5,5 - 6,0
Totalt blev det 5,8 - 5,8 - 5,8 och alltså då 5,80 i slutpoäng. MYCKET NÖJD OCH GLAD SOFIE! (även om vi brukar ligga på 6,5 på lösa när han inte sticker, haha)
Gårdagens tävling och lite tankar kring den
Kollade precis statistiken, det är fortfarande folk som tittar in här varje dag...? Häftigt hörrni! Nu när jag tar studenten kommer jag ju inte behöva ta med mig jobbet hem och därför ockå ha tid att skriva mer (vettiga) inlägg.
♥
I alla fall, igår var det tävling hemma på Dirhuvud! Riktigt skönt att få vara hemma i stallet och tävla måste jag ju få säga, haha. Jag åkte ut till stallet vid klockan 14 och började med att putsa sadel, mocka, ta in en genomblöt häst som var gul (!) istället för vit och så vidare... Tävlingen började sedan klockan 17, femgången var först. Jag och prinsen värmde upp sådär lite lagom, han kändes lite spänd och jag var lite nervös - men så är det första tävlingen på året! Regnet bara öste ner... Banan var jättetung för stackarn också.
Tölten:
Jag tyckte att den kändes helt ok. Han blev lite styv i början på en långsida, men det jobbade vi lugnt och metodiskt igenom, så det löste vi jättefint tyckte jag. Det blev lite tungt för honom men vi jobbade på bra, höll en stabil form och ett jämnt tempo med en helt ok energi. Men som sagt var jag lite nervös och slutade driva bitvis men kom på mig lite efter ett varv ungefär... Poängen blev 6,0 - 6,0 - 3,0
Jag brukar aldrig ta åt mig personligen av poängen om de är dåliga men jag blev riktigt sur över trean faktiskt, haha. Fick kommentaren "Lätt passtaktig, lite på framdelen" men det var han verkligen INTE. Ingen passtakt - han blev liiite styv 5 meter kanske... Men nä, riktigt tråkig kommentar och dåligt motiverad poäng.
Traven:
Här blev det lite hejsan hoppsan kan man väl lugnt säga. Första halvan gick bra (han kan ännu bättre) men sedan blev vi omridna :( (Ja, jag gjorde en smiley!) Glói tyckte då att det var frustrerande att han inte kunde trava lika fort som den andra hästen och flaxade upp i något halvtaskigt försök till galopp. Tog direkt ner han till skritt och bara kände hur han blev en tidsinställd bomb. Så istället för att bråka så bad jag honom om trav och lät han trava med sänkt rygg i en fyrtaktig trav. MEN det var ändå trav, så jag är ändå nöjd över att vi löste situationen. Poängen blev 5,5 - 5,0 - 4,5
Skritten:
Som ni förstår var han spänd som en fiolsträng och vi låg såklart ganska långt bakom den andra hästen. Han skrittade verkligen uruselt med tanke på hur han gick på uppvärmningen och dagen innan. Men när jag själv släppte det och intalade mig att det inte var det viktigaste och började andas igen så gick det ändå hyffsat bra... Här blev jag positivt överraskad, var övertygad om att vi skulle ligga mellan 4,5-5,0 men Poängen blev 5,0 - 6,0 - 6,5
Galoppen:
Äntligen fick man springa tyckte Glói, så det fick han göra. Han gick lite väl snabbt för sitt eget bästa=liiite på framdelen, men äsch, det spelade ingen roll! Vi hamnade precis så vi inte kunde rida om och när vi kom till kurvan ropade jag "kommer på inner" men då tyckte hästen framför att nähä, det gör ni inte och tog innerkurvan, men vi han preciiis klämma oss förbi. Nära döden upplevelse, jajemen! Poängen blev 5,5 - 5,5 - 5,5
Passen:
Detta var ju det roligaste av allt! Har bara tränat pyttelite pass, och sedan har Linda ridit honom 3 gånger på banan för att hjälpa till lite med passen, men hej vad det gick! Det märktes att travträningen i vinter har hjälpt till att stärka även passmusklerna. Det gick snabbt och i andra läggningen la jag till och med från höger galopp, då får han ett lite större steg i passen. Poängen försök 1: 5,5 - 5,5 - 5,0 Poängen försök 2: 6,0 - 6,0 - 5,5
Detta gav totalpoängen 5,7 - 5,8 - 4,7 - totalt 5,43 och A-klass!
På första tävlingen som bara var "uppvärmning" sätter vi A-klass och SM-kval! Hur fantastisk är han inte, min lille skimmelprins? ♥
Tölten:
Jag tyckte att den kändes helt ok. Han blev lite styv i början på en långsida, men det jobbade vi lugnt och metodiskt igenom, så det löste vi jättefint tyckte jag. Det blev lite tungt för honom men vi jobbade på bra, höll en stabil form och ett jämnt tempo med en helt ok energi. Men som sagt var jag lite nervös och slutade driva bitvis men kom på mig lite efter ett varv ungefär... Poängen blev 6,0 - 6,0 - 3,0
Jag brukar aldrig ta åt mig personligen av poängen om de är dåliga men jag blev riktigt sur över trean faktiskt, haha. Fick kommentaren "Lätt passtaktig, lite på framdelen" men det var han verkligen INTE. Ingen passtakt - han blev liiite styv 5 meter kanske... Men nä, riktigt tråkig kommentar och dåligt motiverad poäng.
Traven:
Här blev det lite hejsan hoppsan kan man väl lugnt säga. Första halvan gick bra (han kan ännu bättre) men sedan blev vi omridna :( (Ja, jag gjorde en smiley!) Glói tyckte då att det var frustrerande att han inte kunde trava lika fort som den andra hästen och flaxade upp i något halvtaskigt försök till galopp. Tog direkt ner han till skritt och bara kände hur han blev en tidsinställd bomb. Så istället för att bråka så bad jag honom om trav och lät han trava med sänkt rygg i en fyrtaktig trav. MEN det var ändå trav, så jag är ändå nöjd över att vi löste situationen. Poängen blev 5,5 - 5,0 - 4,5
Skritten:
Som ni förstår var han spänd som en fiolsträng och vi låg såklart ganska långt bakom den andra hästen. Han skrittade verkligen uruselt med tanke på hur han gick på uppvärmningen och dagen innan. Men när jag själv släppte det och intalade mig att det inte var det viktigaste och började andas igen så gick det ändå hyffsat bra... Här blev jag positivt överraskad, var övertygad om att vi skulle ligga mellan 4,5-5,0 men Poängen blev 5,0 - 6,0 - 6,5
Galoppen:
Äntligen fick man springa tyckte Glói, så det fick han göra. Han gick lite väl snabbt för sitt eget bästa=liiite på framdelen, men äsch, det spelade ingen roll! Vi hamnade precis så vi inte kunde rida om och när vi kom till kurvan ropade jag "kommer på inner" men då tyckte hästen framför att nähä, det gör ni inte och tog innerkurvan, men vi han preciiis klämma oss förbi. Nära döden upplevelse, jajemen! Poängen blev 5,5 - 5,5 - 5,5
Passen:
Detta var ju det roligaste av allt! Har bara tränat pyttelite pass, och sedan har Linda ridit honom 3 gånger på banan för att hjälpa till lite med passen, men hej vad det gick! Det märktes att travträningen i vinter har hjälpt till att stärka även passmusklerna. Det gick snabbt och i andra läggningen la jag till och med från höger galopp, då får han ett lite större steg i passen. Poängen försök 1: 5,5 - 5,5 - 5,0 Poängen försök 2: 6,0 - 6,0 - 5,5
Detta gav totalpoängen 5,7 - 5,8 - 4,7 - totalt 5,43 och A-klass!
På första tävlingen som bara var "uppvärmning" sätter vi A-klass och SM-kval! Hur fantastisk är han inte, min lille skimmelprins? ♥
